Where should Djurgårdens IF locate their new footballstadium?

Djurgårdens IF vill bygga en ny fotbollsarena i Stockholm och vill att arenan ska vara belägen i stadens centrala delar. En problemsituation uppstår då det råder stor konkurrens om marken i Stockholm samtidigt som en arena kräver mycket plats. Kandidatarbetet försöker komma fram till vilka platser som skulle kunna fungera som alternativ för ett arenabygge

Fullblodsuppfödaren

Med hjälp av den fenomenologiska teorin har jag sökt svar på hur fullblodsuppfödaren upplever sin situation och med hjälp av begreppet livsvärld har jag analyserat materialet. Genom Schutz definition av begreppet livsvärld har jag belyst fenomen och upplevelser i uppfödarnas vardagsliv. Jag har tolkat Schutz definition av livsvärlden som den bild av verkligheten så som den uppträder för informanten och de fenomen som har betydelse för deras vardag. Efter att ha träffat och intervjuat fyra stycken fullblodsuppfödare i Mälardalsregionen har jag kunnat kategorisera nio fenomen som återkommer i samtligas livsvärld. De fyra uppfödarna har haft varierande åsikter och berättelser om de olika fenomen som jag kunnat uppmärksamma. De nio fenomen som jag kategoriserat utefter informanternas berättelser är ekonomiska villkor, drivkrafter, traditioner, gemenskap och utbildning, möjligheter inför framtiden, kvalitet, hinder inför framtiden, föryngring och nyrekrytering samt Svensk Galopp vilken är den organisation som svarar för den svenska galoppsporten i helhet. Med intervjuer som metodverktyg har jag presenterat hur svenska fullblodsuppfödare upplever sin situation och vad de anser vara möjligheter och hinder för sina verksamheter.With the help of phenomenological theory I have sought answers to how thoroughbred breeders perceive their situation and I have analyzed the material thus collected with the notion of ’life-world’. By using Schutzs concept of life-world I have looked at several phenomena and the farmer`s everyday experiences. I interpret Schutzs definition of life-world as the image of reality as it appears to the informant and the phenomena that are relevant to their everyday lives. Having met and interviewed four thoroughbred breeders in the Mälardalen, I have been able to identify and categorize nine phenomena that occur in the life-world of each of them. The four breeders have had varying stories and opinions about the different phenomena that I have been able to record. The nine phenomena that I categorized from the informant stories are economic conditions, incentives, tradition, community and education, opportunities for the future, quality, obstacles for the future, regeneration and recruitment, and Svensk Galopp the organization which administers the Swedish horse racing sport. With interviews as methodological tools I have shown how Swedish thoroughbred breeders perceive their situation and what they see as opportunities and obstacles for their businesses

What can public transport offer from the perspective of social capital? : a study of Tvärbanas role for increased accessibility and social inclusion

Tillhandahållandet av kollektivtrafik kan ses som en nyckelaspekt för mer jämlika förutsättningar till samhällsdeltagande. Ökade ojämlikheter och segregation är återkommande problem i stora och växande städer, och grupper med olika socioekonomiska förutsättningar blir allt tydligare åtskilda geografiskt och socialt. Bilism och funktionsuppdelning spär på avstånden och förstärker ojämlika nivåer av tillgänglighet, vilket bidrar till ett samhälle med en låg nivå av tillit. Detta kan beskrivas i termer av bristande socialt kapital. Kollektivtrafik som möjliggör en ökad tillgänglighet till olika målpunkter förebygger social exkludering och kan ha positiv inverkan på det sociala kapitalet. Socialt kapital kan definieras som de fördelar individer och grupper kan dra genom tillit och förtroende som finns mellan människor i ett samhälle, vilket har stor inverkan på möjligheterna till deltagande i samhällets sociala, politiska och ekonomiska liv. I Stockholms län görs dagligen närmare en miljon resor med kollektivtrafiken, och samtidigt sker en omfattande befolkningstillväxt som ställer stora krav på samhälls- och trafikplaneringen. Ett av transportslagen som berörs är spårvägen, där Tvärbanan är en av befintliga linjer som går i det halvcentrala bandet utanför Stockholms innerstad och som fortsatt byggs ut. I Stockholmsregionen är ökade socioekonomiska skillnader och segregation identifierade problem, där kollektivtrafiken benämns som en möjliggörande faktor för att motverka en sådan utveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialt kapital som teori kan bidra till att förstå innebörden av kollektivtrafiksatsningar för ökad tillgänglighet och social inkludering med särskilt fokus på Tvärbanan. Genom kvalitativa intervjuer med involverade aktörer och deltagande observationer, där spontanintervjuer med Tvärbaneresenärer utförts, har ambitionen varit att få en uppfattning om vilken möjliggörande roll Tvärbanan kan ha utifrån perspektivet socialt kapital. Resultatet visar att Tvärbanan kan betraktas som en investering för ökat socialt kapital då den bidrar med en ökad tillgänglighet till viktiga målpunkter och sammanlänkar geografiskt och socioekonomiskt åtskilda stadsdelar. Dessutom möjliggör det kollektiva resandet i sig att heterogena grupper kan interagera. Identifierade utmaningar som trafikinfrastruktursatsningar behöver hantera för att bli socialt hållbara har främst att göra med relationen mellan framkomlighet och stadsmässighet. Samverkan mellan olika aktörer är centralt för en mer integrerad samhälls- och trafikplanering, där olika intressen och perspektiv synliggörs. För att integrera sociala perspektiv i kollektivtrafikplaneringen visar resultatet även att kunskap, medvetenhet och systematik i planeringsprocessen är väsentligt. Det handlar om att jobba mer helhetligt med sociala frågor inom organisationerna och att det måste genomsyra hela arbetsprocesser. Även om socialt kapital är en omstridd teori är den användbar för såväl planerare som andra medborgare för att förstå och uppmärksamma transportsystemens sociala konsekvenser.The provision of public transport can be seen as a key question for more equal conditions for engaging with society. Increased inequalities and segregation are recurring problems in large and growing cities, and groups with different socioeconomic conditions are becoming increasingly geographically and socially separated. Motorism and the division of services in societies reinforce unequal levels of accessibility, which can result in a society with low levels of trust. This can be described in terms of lack of social capital. Public transport that enables increased accessibility to different target points prevents social exclusion and can have a positive impact on social capital. Social capital can be defined as the benefits individuals and groups can draw through trust and the participation that exists between people in a society, which has a major impact on opportunities for engaging with society. In Stockholm County, almost one million trips are made daily by public transport, and at the same time there is an extensive population growth which places great demands on community and traffic planning. One of the modes of transport that is affected is the tram, where the Tvärbanan is one of the existing lines that runs in the semi-central band outside Stockholm's inner city and which is still being expanded. In the Stockholm region, increased socioeconomic differences and segregation are identified problems, where public transport is referred to as an enabling factor to counteract such a negative development. The aim of the thesis is to investigate how social capital as a theory can help to understand the meaning of public transport initiatives for increased accessibility and social inclusion with a special focus on Tvärbanan. Through qualitative interviews with involved actors, participant observations and spontaneous interviews with Tvärbanan-travelers the ambition has been to get an idea of what role Tvärbanan can play in enabling increased accessibility and counteracting social exclusion from the perspective of social capital. The result shows that Tvärbanan can be regarded as an investment for increased social capital as it contributes to increased accessibility to important targets and links geographically and socioeconomically separated districts. In addition, the collective travel in itself enables social interaction. Identified challenges that traffic infrastructure investments need to address in order to become socially sustainable have primarily to do with the relationship between passability and urbanism. Collaboration and co-planning between different actors is central to a more integrated community- and traffic planning. The result also indicates that knowledge and systematics in the planning process are essential for integrating social perspectives in public transport planning. There is a need to work more holistically with social issues within the organizations and that it must permeate entire work processes. Although social capital is a contentious theory, it is useful for planners as well as other citizens to understand and pay attention to the social consequences of transport systems

The new world of farmers : a longitudinal study of three farms in the agrarian transformation 1981–2019

Åren 1981–2 genomfördes en samtidsdokumentation av jordbruket på tre gårdar i Uppland. I den här uppsatsen återkommer jag till dessa tre med en vilja att förstå hur jordbrukets strukturrationalisering i den nyliberala eran påverkar livet på den individuella gården. De tre gårdarna, som brukade vara representativa för det uppländska jordbruket, blir idag exempel på tre olika förändringsförlopp: det lilla nedlagda deltidsjordbruket i skogsbygd; arrendegården som inte gick i arv; och storgården som bytte ägare och expanderade. Jag jämför mitt eget material från halvstrukturerade intervjuer med fältanteckningar från samtidsdokumentationen i en framställning inspirerad av etnologin och fenomenologin, men med en teoretisk utgångspunkt i strukturalismen. Genom att växla mellan livsformsanalys och processer i den globala nyliberala ekonomin visar jag hur den för jordbrukaren speciella levnadsform som fanns på 80-talet idag inte längre är lika egenartad. Samtidigt finns spåren av densamma kvar. Vad arbetet, gården och fritiden är förändras beroende på om inkomsten kommer inom- eller utomgårds ifrån. Med fokus på förändringar diskuteras även dess art som resultatet av ett komplext växelspel mellan individuella och strukturella faktorer. Vidare visar jag på den principiella skillnaden som ligger i att gårdarna idag helt förlorat förmågan att reproducera sig själva, vilket betyder att de är nu helt beroende av marknadsekonomin.During the years 1981–2 a contemporary inquiry on agriculture on three farms in the Swedish province of Uppland was conducted. In this master thesis, I return to these farms, intending to understand how the agricultural rationalisation in the era of neoliberalism affect life on the individual farm. The three farms that used to be representative for agriculture in Uppland, today instead illustrate three different processes of change: the small discontinued part-time farm in woodland; the tenancy farm that did not pass down to the next generation; and the big farm that changed ownership and expanded. I compare my own material from semi-structured interviews with field notes from the previous inquiry in an exposition inspired by ethnography and phenomenology, but with a perspective from structural theory. Through constantly changing my perspective from life form analysis to the processes of the global neoliberal economy, I show that the distinctive life form of the farmer isn’t as peculiar as it was in the 1980s, although it is possible to find traces of it today. What the work, the farm and the spare time is changes depending on if the income comes from on-farm or off-farm activities. With my focus on change, is the complexity of the same also discussed as an interchange between individual and structural factors. Further, I demonstrate the principled divergence that stems from the fact that the farms no longer can reproduce themselves, as they are now completely dependent on the market economy

Hästnäringens betydelse för Åland

Denna rapport är framtagen i samarbete med Ålands Hästsportförening r.f. med medel från Europeiska Regionalfonden samt externa finansiärer. Rapporten är en bred kartläggning över hästnäringen på Åland. Dess syfte är att utgöra en grund för beslutsfattande i frågor rörande näringen samt fungera som förprojektering till en eventuell multihall vid den befintliga hästsportanläggningen i Norrböle. Arbetet är även ett examensarbete i agronomprogrammet för Landsbygdsutveckling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala. Hästnäringen har en samhällsekonomisk betydelse för Åland och de kvalitativa värdena och ringeffekterna är många. Hästen är inte bara en hobbyverksamhet, utan bör betraktas ur ett större perspektiv. Näringen är mångfasetterad och indelad i flera olika discipliner. Många individer är engagerade såväl på ideell basis som i vinstdrivande syften. En förutsättning för att utvecklingen skall fortsätta i en positiv riktning är gränsöverskridande samarbeten, framtidstro och moderna lösningar. Hästnäringen på Åland har vuxit enormt de senaste 20 åren. I motsats till tidigare uppgifter som dragdjur, transportör och även som en oumbärlig hjälp i krig fyller hästen helt andra funktioner för den moderna människan. Hästar skapar sysselsättning, används i olika sport- och tävlingssammanhang, i rehabiliteringssyfte och förgyller människors fritid – inte minst på landsbygden. Beteshagarna bidrar till ett öppet landskap. Liksom alla de vallar och sädesåkrar som årligen blir till vinterfoder åt hästarna. 500 - 600 ha åkermark krävs för att producera samtliga åländska hästars foderbehov om ca 7000 balar grovfoder. Ridning ökar i popularitet. I vårt grannland Sverige är ridning den största sporten bland flickor och den näst populäraste sporten totalt sett bland ungdomar. Trenden är densamma på Åland. På Åland finns idag, 2013, en häst per 35 invånare. Studien visar att i de hästtätaste kommunerna är invånarantalet endast tio ggr större än antalet hästar. Det finns totalt 815 hästar fördelat på ca 390 hästägare. Varje hästägare har därmed i snitt 1,8 hästar. Största delen av utövarna är hobbyryttare och lägger ner 2-3 timmar om dagen på sin häst/sina hästar. Totalt lägger hästinnehavarna därmed ned tillsammans ca 1000 timmar dagligen på sina djur, vilket motsvarar 365 000 timmar på ett år. Ungefär 1000 personer uppger att de rider regelbundet, varav ca 430 på ridskola. Ridskolornas omsättning år 2012 var ca 400 000 euro. Travsporten är dock den disciplin där mest pengar omsätts, vilket beror på den relativt höga omsättningen i totalisatorspel. Den totala årliga omsättningen i den åländska hästnäringen beräknas vara 7,8 miljoner euro, varav varor och tjänster utgör ca två miljoner euro.This report is produced in cooperation with the Ålands Hästsportförening rf, paid by the European Regional Fund and external funders. The report is a broad survey of the horsebusiness in the Åland Islands. The purpose is to form a basis for decisions in issues concerning the business, as well as being a pre-planning for a possible "multipurpose-hall" at the existing racetrack in Norrböle. The study is also a thesis in the agronomy rural development program at the Swedish University of Agricultural Sciences, SLU. Horse industry has an economic impact on the Åland Islands. The qualitative values and it is additional effects are many. Owing a horse is not only a hobby, but should be considered from a broader perspective. The industry is multilateral and divided into many different disciplines. Many individuals are engaged both on a voluntary basis as in for-profit purposes. An assumption for the positive progress to continue is interdisciplinary collaborations, belief in the future and modern solutions. In Åland the horse business has grown enormously during the past 20 years. In contrary to previous tasks as draftanimals, carriers and also as an indispensable help in war, the horse has completely different functions today. The horse generates employment, is used for sport and competition, for rehabilitation and to brighten people's leisure time - especially in rural areas. Grazing pastures contribute to open up the landscape, as well as all the lays and cropfields, which yield is used as winter feeding stuff. 500-600 acreages of cropland are needed to produce the feed needs of 7000 bales of roughage. Riding has gained in popularity. In our neighbouring country Sweden riding is the biggest sport among girls and the second most popular sport overall among youth. The trend is the same in Åland. Åland has today, in 2013, one horse at every 35th inhabitant. The study confirms that in the densest municipalities there is only ten times more people than horses. There is a total of 815 horses divided on 390 horse-owners. That makes an average of 1, 8 horses per owner. Most of the practitioners are hobby-riders and spend an average of 2-3 hours a day on their horse/horses. Totally the horse-owners spend about 1000 hours in a year, which corresponds to 365 000 hours a year. Approximately 1000 people state they are riding regularly. Of these 430 are taking riding-lessons. The riding schools sales the year of 2012 was about 400 000 euro. Trotting is anyhow the discipline where most money is in circulation, what is explained by the relatively high turn-over of the totalizator game. The total annual turnover in the Åland horse industry is estimated to be 7.8 million, of which goods and services represents about two million euro

Epidemiological evolution and control of African horse sickness

Tesis inédita de la Universidad Complutense de Madrid, Facultad de Veterinaria, Departamento de Sanidad Animal, leída el 16-02-2013La peste equina africana (PEA) es una enfermedad de declaración obligatoria para la Organización Mundial de Sanidad Animal (OIE), debido a su alta patogenicidad y gran poder de difusión que provoca consecuencias socio-económicas devastadoras en los países que la padecen. Se trata de una de las enfermedades víricas vectoriales más importantes que afectan a todas las especies de la Familia Equidae. La situación actual de la enfermedad, endémica en el continente africano y asociado al incremento de densidad y distribución de vectores competentes en Europa, probablemente como consecuencia de fenómenos ambientales como el calentamiento global, hacen que esta enfermedad sea considerada una enfermedad re-emergente en Europa. España desempeña un papel de gran relevancia en la epidemiología de esta enfermedad. Por su localización y climatología, podría ser una de las principales vías de entrada de la enfermedad en Europa. Además, España se caracteriza por tener una importante cabaña equina y una abundante distribución de vectores competentes, los cuales han permitido la difusión de la enfermedad en las dos epidemias previas en nuestro país (1966 y 1987-1990) provocando importantes pérdidas económicas. Por todo ello, el carácter re-emergente de la enfermedad ha hecho saltar todas las alarmas del sector equino español y europeo ante las graves consecuencias que una posible re-introducción de PEA podría ocasionar. El presente trabajo de tesis doctoral tiene como objetivo dotar al sector equino de nuevas herramientas y conocimientos para la mejora de los planes de prevención y el control de la PEA, orientándolos a una vigilancia basada en riesgo con la mejor relación coste-beneficio. Los trabajos desarrollados abarcan, desde estudios inmunológicos desarrollados para alcanzar una mejor comprensión de la respuesta inmune ocurrida tras la infección, hasta el desarrollo de nuevas técnicas de diagnóstico de la misma. El análisis integral de la enfermedad se ve completado con la evaluación epidemiológica y económica de la difusión de la misma en España.Fac. de VeterinariaTRUEunpu

De samhällsbesvärliga

"In inter-war Sweden, the psychiatric diagnosis of psychopathy served as a controversial but powerful tool for the management of people who failed to live up to contemporary civic ideals. The diagnosis was based on theories of a broad spectrum of biologically-based disorders in the borderland between normality and actual mental illness. The disturbances were assumed to manifest themselves as, for example, homosexuality, hysterical attacks, emotional coldness, mythomania, or restlessness. Another controversial diagnosis was paranoia querulans or querulous paranoia, a disease that was linked to the emergence of the modern state and its rule of law, and thought to manifest itself mainly in hyperbolic complaints against supposed wrongdoings. Thus, the disorder implicated an excessive use of one's civil rights. A particular dilemma related to this disease was that the kind of behaviour that had usually led to the diagnosis and subsequent psychiatric confinement, namely a ardent manner of writing letters to public authorities, was precisely what was required for discharge. In De samhällsbesvärliga (The Social Troublemakers), historian of science and ideas Annika Berg examines how patients described as psychopaths or querulants could negotiate for discharge with doctors and authorities in 1930s and 40s Sweden. This was a period in time when the system of psychiatric care in Sweden was greatly expanded in answer to a perceived shortage, but was also transformed into a somewhat more open apparatus with possibilities to apply for preliminary discharge and other forms of outpatient solutions. It was also a time when psychiatry was under attack from different quarters, and psychiatrists were accused of using flexible diagnoses such as psychopathy to confine people wrongly. Against this backdrop, how did the management of psychopaths and querulants fit with contemporary ideals of citizenship and democracy? How did the patients view themselves? And how were negotiations in individual cases affected by notions of, for example, class, gender and sexuality?

Traktorernas intåg

Syftet med denna licentiatavhandling är att undersöka jordbrukstraktorns introducering i Sverige under tidsperioden 1905–30. Genom studien har den tekniska utvecklingen som traktorerna genomgått under denna tid kartlagts, och ifall det uppkom en särskild utveckling av dessa i Sverige. Även den svenska produktionen och importen av traktorer har studerats, liksom hur marknadsföringen av dessa skedde och vilken betydelse den hade för spridningen. En tredje fråga avser en undersökning av aktörernas nätverk, både de kommersiella och de som på annat sätt främjat utvecklingen mot ett motoriserat jordbruk. Undersökningen visar att när förbränningsmotorn hade utvecklats till ett stadium där den även var möjlig att använda inom fältmekaniseringen, provades många skilda konstruktioner och system. Efter hand kom traktorsystemet där redskapen drogs efter maskinen att bli allenarådande. Under 1:a världskriget då Sverige var nästan helt utestängt från import, uppkom här i landet däremot en speciell typ av motorplogar, som fick god spridning på den svenska marknaden. Efter krigsslutet då importvägarna åter öppnades inkom ett flertal amerikanska traktorfabrikat, med den revolutionerande och prisbilliga Fordson-traktorn i spetsen, som bl.a. gjorde att de svenska motorplogskonstruktionerna slogs ut. Denna utslagning, förstärktes av 1920-talets ekonomiska krisår, som även drabbade övriga inhemska och importerade traktorer. Trots påverkan från de flercylindriga förgasarmotorerna som vanligen de utländska traktorerna använde sig av, fortsatte dock de kvarvarande svenska traktortillverkarna att använda sig av tändkulemotorer, som huvudsakligen får anses vara en svensk specialitet. Undersökningen visar även att traktoranskaffningen fick en tillfällig nedgång under dessa krisår, men fick därefter förnyad fart och kom då att spridas till nya köparkategorier, främst under senare delen av decenniet. Aktörerna inom området, som i början av seklet hade ingått i ett mindre men inflytelserikt nätverk, hade vid undersökningstidens slut fått en större mer allmän anslutning från lantbrukargrupperna. Kring 1930 hade det uppkommit ett fåtal dominerande traktortyper, förutom den vanliga Fordson-typen, andra exempelvis bandtraktorer och ”row-crop”-traktorer, som då fått mer specialiserade uppgifter. Innovationens genomslag kan därför anses ha varit beroende av utvecklingen av de tekniska funktionerna, men även starkt påverkats av de ekonomiska konjunkturerna och avspärrningarna under 1:a världskriget

Solvalla School

Solvallaskolan är en 1-3-skola och förskola förskjuten i höjdled där naturen är i prioritet för både barnen och staden. Genom att lyfta upp skolmiljön i en struktur bevaras utomhusmiljön på marknivån för både barnen och i stadsrummet. Utgångspunkten till projektet syftar till att bevara naturen och skapa en bra miljö för skolbarnen och staden. Idag förtätas och planeras staden vilket oftast bidrar till förändrad och minskad naturtillgång. Utomhusmiljön för skolbarn är inte högt prioriterad vilket ger oplanerade och små ytor där barn förväntas vara. Tomten i Solvalla är bergig och grön vilket är tänkt att bevara. Det finns flera stora träd som bidrar till dess lummiga karaktär. Lutningen på tomten sluttar från parkområdet till staden och skapar en naturlig koppling till naturen. Skolan utgörs av ett stål-grid som täcker tomtens yta och är den bärande strukturen. Det bildar ett skelett där klimatskyddade programmerade klossar är utplacerade och bildar skolmiljön för förskole- och skolbarnen. Utöver dessa strukturen tillkommer ett gångnät som bärs upp av strukturen och dockar till de olika programmerade klossarna.Solvallaskolan is an 1-3-school and a preschool displaced in vertical direction where nature for the children and the city is in priority. The move of lifting up the school environment with an building structure the environment on the ground can be left for the children an the urban space. The starting point for the projekt is to preserve the nature and create a good environment for the schoolchildren and the city. Today, the city is densifying and planning, , which usually contributes to changed and reduced natural resources. The outdoor environment for school children is not highly prioritized, which gives unscheduled and small areas where children are expected to be. The plot in Solvalla is hilly and green which is supposed to preserve. There are several large trees that contribute to its leafy character. The slope of the plot slopes from the park area to the city and creates a natural connection to nature. The school consists of a steel grid that covers the surface of the plot and is the supporting structure. It forms a skeleton where climate-protected programmed blocks are deployed and form the school environment for preschool and schoolchildren. In addition to these structures, a mesh is supported by the structure and docks to the different programmed blocks